Vecka 13, 24 - 30 mars 2008

Måndagen den 24 mars, annandag påsk
Stanna skrek Pyret, joggaren stannade, verkade att vara en lydig tjej. Jag stannade också, får inte jaga joggare fast det är ganska kul måste jag säga. 5,8 kg, jag blir större och starkare för varje dag, springer dösnabbt. I dag var Pyrets bästa väninna här Cari heter hon, dom scrappade hela dagen. Det såg rörigt ut, jag fick inte vara med, trista typer. Annars en ganska lugn dag, inga noterbara händelser.

Tisdagen den 25 mars
Ve och fasa, öronen börjar att peka utåt igen. På pratet förstod jag att det börjar bli dags för en ny limning. Jag hatar limmade öron. Pyret har köpt lim och trimgrejor via nätet, kommer förmodligen inom de närmaste dagarna. I dag har jag varit snäll som ett lamm på trimbordet, det blir bättre dag för dag. Jag är ute mycket på tomten, det är kul att traska runt i rabatterna, tycker inte Pyret. Hon har inte varit med på någon prompa i dag, har lite ont. Vi har inte träffat några hundar, trotts det fina vädret. Polarn säger att det är påsklov, många är bortresta.

Onsdagen den 26 mars
Jag är morgontrött, vid sextiden så måste jag ut och kissa och bajsa, det är supertrögt att ta sig ur bädden. Dom har fått för sig att jag kan gå själv, fast jag vill bli buren. Vill är en sak, måste en annan. På morgonprompan så hälsade jag på Douglas, en tioårig Beagle, han viftade artigt på svansen. Det är vår södra granne, man ser honom aldrig får inte gå lös inte ens på deras tomt. Vi träffade en IT från samma kennel som jag, en kille på sex år. Han hette Rufus, tror Polarn alltså, jag fattar inte han har dösvårt att komma ihåg namn. Hans husse hette Sven det är vi säkra på. Nästa gång så skall vi fråga om Rufus heter Rufus. I alla fall, gud vad vi sprang, Rufus och jag, Sven slängde en boll och vi efter. Jag låg som en rem över backen sa Polarn. Skitkul, Rufus är den bästa som jag lekt med hitintills. Polarn tyckte att Sven var trevlig att prata med. Vi skall träffas flera gånger.

Torsdagen den 27 mars
En timma fick jag vara ensam i dag. Jag skötte mig så bra att jag skall få vara ensam flera gånger, hur kul är det, det är inte alltid som man blir belönad när man har skött sig. Pyret var på sjukan och Polarn på möte inne i stan. Inga problem jag sov större delen av tiden. Pyret fick klartecken att börja jobba på måndag. Det tycker jag är synd, då måste jag dras med Polarn hela dagarna, man blir trött bara man tänker på det. Tur idag inga tortyrredskap med posten, det är förmodligen bara en tidsfråga tills dom kommer. Människor verkar inte fatta vad hundar gillar, jag gillar att äta harlortar, och det faller självklart inte i god jord med det skiter jag i jag gör det i alla fall. Leksakerna har jag bitit sönder, mina alltså, jag skall få nya till helgen.

Fredagen den 28 mars
Idag så har jag lekt med två Vachtelhundar, Saga och Binna deras matte heter Synne. Dom kommer jag att träffa fler gånger, dom bor i kvarteret. Annars så har det inte hänt så mycket, växer så det knakar, tuggar och biter på allt som jag hittar ute. Allt får jag inte bita i då blir jag avledd. Vi kollade på den stora finalen, mat Tina vann, hela familjen nöjd. Vad skall vi nu kolla på på fredagarna?

Lördagen den 29 mars
Jag är ganska stolt över mig själv, så ung som jag är och ändå kan så mycket. Det värsta är att när jag är duktig så ökar kraven. De gör inget, det är kul att träna, fast man blir ju mätt på all korv som stoppas i en så fort man är duktig, lite överdrivet men gott är det. Polarn åkte på barnkalas på eftermiddagen, Lisa fyllde 4 år. Jag fick inte åka med, jag anses inte vara rumsren. Jag slapp vara instängd, Pyret var hemma med mig.

Söndagen den 30 mars
Nu har dom fattat, jag är inte ljudkänslig. Det är klart som fan att man hoppar till när en byggnadsställning dängs upp på ett lastbilsflak bakom häcken på en. Men jag blir inte skraj direkt. Tänk om man kunde få tag i en fågel, det är svårt. Jag är rätt så bra på att smyga mig på dom, men dom är kvicka som bara den när jag kommer för nära, flax bara så är dom borta. Polarn har klippt träd och kört kvarnen, det verkar att vara hans favoritsysselsättning så här års, inte ett dugg skraj för den längre. Rymt genom det rymningssäkra staketet har jag också gjort idag. Polarn bryr sig inte han säger att det är kört för mig om ett par veckor, då är jag för stor och kommer inte igenom. Vi får väl se, utmaningen är antagen. Han är föresten sur som ättika på mig för att jag inte lyder när jag skall gå in. Jag har annat att pyssla med, kan inte alltid vara till lags dygnet runt. Skall bli intressant att se hur han skall knäcka den nöten. Just nu så är det jag som har övertaget. Dessutom så verkar han vara störd över att jag hela tiden hänger Pyret i hälarna. Vart hon än går ute eller inne så hänger jag med.